Vemodigt

Idag packade jag kameran, lämnade mannen hemma med tvätten och tog en långpromenad ute på ett blåsigt Stångehuvud. Solen sken och det har varit en fantastiskt fin dag. Nånstans kan jag inte riktigt vänja mig vid tanken på att flytta härifrån, att inte längre se havet från fönstret! Även om jag ser fram emot att flytta till ”nya” huset och få sätta igång och greja där så svider det lite. Kanske är det bara hela det här med att göra ett uppbrott, avsluta nåt gammalt och göra nåt nytt som gör mig lite vemodig. Jag har trivts här ute på ”kanten av världen”, i den karga men vackra avkroken.
Men när allt kommer omkring ligger inte Lysekil längre bort än 2 mil sen. Jag antar att jag får sätta mig i bilen och åka ut lite oftare istället.

Dela på Facebook|Twittra|Maila länk|Kontakt
  • söndag, september 30, 2012 - 23:38

    Jo - Men du får flytta in i vad som verkar vara en fantastisk skola med allt vad det innebär! Snart får du nya favoritvyer från huset, det lovar jag dig! :)ReplyCancel

  • söndag, oktober 14, 2012 - 15:25

    Therese - Ja, det kommer nog bli fint! Vi ser fram emot det. :)ReplyCancel

Din mail publiceras aldrig öppet. *

*

*