Vi åkte till Simrishamn i torsdags för att reka inför nästa fotoresa. Bokade ett hotellrum på vägen ned… f’låt, en liten svit på 2 rok blev det visst då det var det enda som fanns ledigt, och på vägen höll jag ett extra öga öppet efter alla loppisar som finns där nere. I Simrishamn var det marknad! Och VÄLDIGT mycket regn, så rekandet fick bli med bil runt i stan där det gick att ta sig fram och när vi sen var klara, hade ätit en inte nån vidare middag på ett ställe så fanns det inte mycket mer att göra än att köpa med sig lite marknadsgodis och titta på Men in Black II.
Dagen efter åkte vi vidare till Malmö, stannade efter vägen bl a i Hammenhög och gick på några loppisar (de hade minst 4 st där!), hälsade på våra vänner M och C i Malmö, fick god lunch och fika, gick på promenad, fick en liten guidead tur, geocachade, åt middag ute och sen på kvällskvisten for vi hemåt igen och kom fram runt 2-tiden inatt.
Idag blev det en tur hemma i byn först, det har varit så himla fint och varmt väder hela dagen! Och sen åkte vi vidare ut till Hamburgsund och sen till Hunnebostrand där vi köpte en glass och geocachade lite mer. Det här med att P äntligen börjat med geocaching (jag har hintat honom tidigare) är ju toppen! Nu får jag med honom på både loppisrundor och fototurer utan problem!
Pär finner en cache ute vid Vårhällen.
Nyfikna/hungriga änder i Kungsparken.
Konstverk fastkilade i staketet. Jag har själv en tavla av konstnärinnan hemma.
Trots regn när vi var nere i Skåne är det ändå skönt att få några sådana här dagar under sommaren.
Jag var till Polen igår på en blixtvisit, och kom hem idag. För att kolla trycket av en katalog, och mycket mer än så blev det inte att se tyvärr. Vi bodde i Warsawa och skulle en bit utanför så utefter vägen fick man ju ett litet hum om landsbygden iallafall. Och så avslutade vi kvällen med tapas och en sjukt god cheese cake. Hotellet var riktigt fint och hade den maffigaste hotellfrukosten jag nånsin sett!
Motorvägen var istället en utmaning av det rejält guppiga slaget. Utefter vägen stod de och sålde bigarråer och det kunde vi ju inte motstå!
Kort men kul, jag är nöjd och det är inte omöjligt att vi åker tillbaks dit snart för att få se lite mer.
Den här resan har varit bokad sen i slutet av augusti tror jag och skulle förmodligen aldrig ha blivit av om inte Pär ville se OMD – hans all time-favoriter. Sagt och gjort, vi åkte och mötte hösten. Tur för mig, för här hemma i Sverige försvann den bara, nu fick jag ändå se lite fint väder, gula, röda och gröna löv om vartannat. Och höstluft. Förövrigt var det första gången jag besökte London!
Allt började med att vi packade lätt (varsin ryggsäck och en handväska till mig), gick upp klockan 3 på natten (jo men tjena!), åkte till Landvetter, flög till Heathrow, ställde tillbaks klockan en timme, tog Heathrow express till Paddington, gick en kort bit till hotellet, ställde av väskorna och fortsatte ut mot stan. Vi tog sikte på Notting Hill.
På väg genom Hyde Park, som inte låg långt från vårt hotell, såg vi massor av (halv)tama ekorrar, duvor, hundar som jagade båda men oavsett oftast gick lösa utan problem (är det bara i Sverige vi är så stränga, och därmed har mer problem – har vi mer problem än de i utlandet?).
En liten ekorre kom fram till oss och ställde sig alldeles nere vid våra fötter och tjattrade lite. Och jag tänkte åh, lycka! Fotochans… tills jag kom på att jag inget har att ge den och om den där rackaren klättrar upp för benet på mig som det såg ut att han siktat in sig på, och börjar bita och riva i ansiktet eller händerna så har jag problem. Vi avlägsnade oss snabbt och jag nöjde mig med att fota en i en buske istället.
Vi gick igenom Notting hill, tittade in i alla små fina skivbutiker men gick aldrig in i nån, provade på en fika på ett rätt segt ställe som tog all världens tid och fortsatte till Portobello Market, med såväl prylar och försäljningsstånd till förbannelse, turister, vanliga Londonbor, mat i överflöd och loppis.

Vi köpte en sjukt god, chokladstinn Chocolate fudge brownie.
Alla fotade plåtskyltar som hängde på ett staket. Jag ville såklart smälta in så jag fotade alla som fotade plåtskyltarna som hängde på ett staket.
Vi passerade en klädbutik, All Saints London. Just då visste vi inte att det var en kedja, men totalt såg vi 3 butiker varav iallafall den här hade massor av små symaskiner stående på hyllor. Osäker på om de var äkta, men kanske? I övrigt var allt i butiken (såväl golv som belysning, ställningar osv) lite rostigt, slitet, ”gammalt”, grunge och kläderna följde en liknande stil. Senare i en annan butik fann både jag och Pär varsitt plagg att stoppa i ryggan.
När vi tagit oss igenom en ganska rejäl bit och sett en hel del bestämde vi oss för att vända och gå till Kensington och Chelsea. På vägen tillbaks stod det två små mopsar i samma koppel (men utan nån ägare i änden) varav den ene passade på att bajsa på trottoaren. Vi passerade och hör sen bakom oss en man som gormar och skäller, han var förbannad för att hunden skitit. Och så hör vi ena hunden gnälla till… fan vad arg jag blir på sånt! Som om hunden ska behöva ”tänka” på att inte bajsa på trottoaren när inte ens ägaren är i närheten och håller efter?
Vidare mot Chelsea gick vi bland annat förbi Natural history museum.
Och där åkte de skridskor. En underlig känsla att fota med blommorna framför sig…
Överhuvudtaget verkade folk ha svårt att förstå att det är november – kallt! Inte så kallt som här men ändå, ganska kyligt. Trots det mötte vi många i såväl shorts som t-shirts, uppkavlade ärmar osv. Själv gick jag med dubbla tröjor, en tunnare kappa och sjal. Och frös stundvis.
Harrods nästa. Vi gick in, gick i två, tre lokaler kanske och sen fick jag värsta sockerfallet, då var klockan runt 16 (17 i Sverige). Vi fann oss en supermarket och satte oss ute på en bänk och käkade en smörgås och lite frukt. Provade gå in på Harrods igen men storknade efter bara några rum igen, så vi gick inte ens igenom en hel våning.
Efter ytterligare en vända på Topshop bestämde vi oss för att gå tillbaks till hotellet och checka in för att gå ut och äta senare. Återigen genom Hyde Park, jisses vad vi gick och jisses vad det kändes i fötterna. Väl på hotellet tittade vi en stund på en gammal bondfilm och somnade båda två innan klockan hunnit bli 19. Vaknade igen runt midnatt, somnade om och vaknade väldigt tidigt istället.
Dag 2 var aningens kyligare men ok väder och senare under dagen soligt. Vi började med att ta oss genom Edgware road med massor av arabiska restauranger av alla dess slag, fortsatte ut på Oxford street, nedför Bond och titta i skyltfönster och sen vidare mot Piccadilly Circus efter ett stopp i en souvernirbutik.
Väl framme vid Trafalgar Square kikade solen fram.
Vi gick utmed Whitehall street. Väldigt många statyer här. Väldigt många gamla statyer…
Vi kom så småningom fram till Big Ben, Westminster bridge och Themsen. Brun och ström som förmodligen innehåller stora mängder skräp – Londons stolthet?
Vi gick bort till London Eye (efter att ha fotat snoppar på bron – inlägg om det kommer), köpte varsin våffla som vi åt vid broräcket bland måsarna och under tiden flöt nåt dött förbi nedanför. Vi tror såklart att det var en fågel men jag lyckades nästan få Pär att sluta äta med att säga att det skulle ha kunnat vara ovansidan av ett människohuvud…
Foppatoffel. De fanns överallt!
Uppe på tågbron växte ett träd i betongen. Naturen finner alltid en väg…
Vi kryssade oss igenom Soho, gick ut och in genom några butiker, fotade lite och tittade på alla dessa vackra byggnader som finns överallt.
Space Invaders! Jag fotade löv när Pär fick syn på den lille filuren alldeles intill oss. Det har skrivits lite om de här rackarna.
På Regent street fanns en Apple shop. Pär frågade om jag inte ville in och klämma på en iPad men jag surar fortfarande över att det finns billigare andra plattor som utan problem kan ta både hd och kortläsare samtidigt medan iPaden kräver extra utrustning och ändå inte fixar det (tror jag).
Tillbaks på Oxford street letade vi rätt på en gränd in till St Christopher’s Place (som ett eget litet mysigt torg mellan husen som jag blev tipsad om) och åt lunch på Carluccios innan vi gick tillbaks till hotellet, svidade om, hejdade en rosa taxi (som nästan blev rammad av en buss – med oss i – jäklar vad de kör i den här stan!) och åkte till Apollo på Hammersmith för kvällens konsert med OMD.
Jag har väl aldrig varit nåt jättefan av OMD, men det var bra och Pär var väldigt nöjd (huvudsaken)!
Förbandet var experimentiella finnar på synthar (Villa Nah). Sångaren hade en rätt skön röst tycker jag.
Medelåldern var lite högre än vad vi var gamla, OMD fick flera kalsonger kastade upp till sig (han skämtade om det senare att han började bli orolig för sin publik) och vi hade första parkett (de skymde min sikt) till ett sånt där riktigt dramapar framför oss där hon var lite extra på pickalurven, dansade och sjöng.
Han istället stod stilla och lyssnade, hon klängde lite, försökte få honom att dansa och tjoa och när hon misslyckades vände hon sig till radarparet nr 2 – vännerna för att få lite medlidande. Där han fick vara den som lyssnade på allt hon sa, hennes hand åkte ned låååångt på hans rygg och hans fru började skruva på sig (hon stod ju också och höll om honom) och sen ja, det spårade väl ur alldeles kan vi säga med såväl för mycket alkohol, lite skäll, lite gräl, hon grinar, hon tröstas av vännerna medan han står och blänger mot scenen, hon drar för att dricka mer (mot protester så klart), kompisarna tröstar honom, hon kommer tillbaks med nån annan kvinna i släptåg, han blir förbannad (och var säkert orolig), kvinnan pyser och frun bryter ihop och grinar massor. Och sätter sig på min stolsgrannes jacka som även han suckat sig igenom hela den här farsen.
Jag var helt fascinerad. Har inte sett nåt liknande på flera år, rena tonårsdramat!
Sista dagen regnade det. Vi tog en promenad och sen en taxi till Camden, gick till Camden lock, stallarna, alla marknadsstånden, vintagebutiker, bläddrade bland skivor, böcker och tavlor, fikade på Yumchaa, kikade på alla coola prylar inne på Cyberdog i neonljus och släppte loss shoppingnerven och gjorde lite razzia i plånboken som knappt hade släppt till under hela resan innan.
Camden var helt klart en favorit.
När vi kom till världens ände (”The worlds end”. Hey, jag trodde jag bodde på världens ände redan!) hejdade vi en taxi, åkte till Paddington och tog tåget tillbaks till flygplatsen och slutligen vidare hem (efter lite mer shopping). Klockan 00.30 inatt var vi tillbaks hemma. Trötta.
Och nu är klockan lika mycket, hela kvällen har gått!
Kanske bäst att gå och sussa då!
Te från Yumchaa. Massa te med hem överhuvudtaget när jag tänker efter. Och choklad…
Ett linne från All Saints. Fiiiint.
Och på Heathrow fann jag den här plånboken från Mulberry som fick följa med hem.
Både jag och Pär fann en del kläder som vi fick med oss och nåt halsband, ett par små enkla Banksyprintar, godis och några presenter till flickan.
Och vi tycker nog att vi hann se en hel del London trots allt på 3 dar även om vi gärna hade gjort mer och lagt mer tid på varje grej. En bra resa och helg allt som allt!
Yes, så är det. Sverige är oerhört kallt, blåsigt och – ja se på tusan, lite snöigt till och med – i jämförelse med London, dess gulgröna löv och lite råa kyla som ändå inte kröp riktigt ända inpå.
London var intensivt. Jag ska berätta mer om det ikväll, och så har jag lite bilder också! :)
Inatt var vi hemma igen kl. 00.30 ungefär. Och jag var så trött men glad! Det har varit en intensiv och kul vecka, fantastiskt väder, ett underbart arbetsgäng (ärligt – alla var helt suveräna, duktiga och vi funkade riktigt bra ihop!).
Vi hade såklart en som höll lite extra låda mest hela tiden, höll humöret högt på alla (vi har skrattat så vi gråtit ibland), h*n demonstrerade bland annat filmiska kast med blött hår i poolen så jag tror det blev både skamliga förslag från gäster på hotellet och kanske lite nackont av det efteråt, och h*n checkade ut med att lämna in 7 (!) rumsnycklar eftersom h*n hela tiden glömde dem på rummet. Tjejen bakom disken bara glodde när h*n hystade upp sin ”kortlek”. :D
Avslutningsvis fick h*n en riktig nyckel till förrådet där vi låste in grejer som skickas till oss senare och vi skämtade om att h*n nog inte ska hantera nycklar eftersom h*n hela tiden glömmer dem.
Gissa vad personen plockar upp ur fickan när vi står på flygplatsen? Jo en nyckel som h*n glömt att lämna tillbaks! :D
Maten har varit helt ok, location superbra för vi har hittat miljöer lite överallt utan att behöva förflytta oss speciellt långt, vädret var suveränt – väldigt varmt och tufft första dagen, blåsigt andra och lagom varmt resten bara det fick ladda ur sig ordentligt. Hotellet var helt ok, vägen till Garraf slingrig utmed berget, stranden fin och vågorna lite högre i ett par dagar. Vi har sett en rejäl nudiststrand alldeles intill stan (vi är väl inte riktigt vana det så att säga), lyxbåtar, människor av alla dess slag och fick prata med polisen en sväng men bara de fick kolla igenom tillståndet ett par gånger var allt ok. Däremot blev vi portade på ett annat ställe, då det tydligen krävde ett eget tillstånd (som jag inte ville köpa).
Och låt mig få säga att det var väldigt praktiskt att ha en i sällskapet som kunde spanska, det underlättar en hel del i vissa situationer.
I övrigt hann vi klart allt i tid. Lyckades till och med få en stund extra över sista eftermiddagen till att vila i solen och sen gå en sväng på stan och shoppa lite (affärerna har ju öppet till sent på kvällarna).
Under en fotoresa sådär är jag oftast konstant koncentrerad (och förmodligen tråkig i andras ögon) och jag undviker att dricka, vill vara klar i huvudet hela tiden. Dessutom måste jag ofta gå upp runt 6 och jobba till långt in på natten med att gå igenom dagens bilder, se om nåt ska fotas om etc. Brukar få några timmar ledigt på eftermiddagen innan man äter men det är oftast allt och då hinns det inte riktigt med att gå på stan eller hitta på andra aktiviteter. Tyvärr.
Istället firade vi sista kvällen när allt var färdigt med att gå ut i Sitges, och jag skämtar inte när jag säger att vi fick tränga oss igenom en hel lång gata smäckfull av gays överallt! Det är väl inget konstigt med gays men att ha alla samlade på ett ställe sådär var väldigt speciellt! Själv råkade jag springa in i två stycken korta, skalliga män med tatueringar över hela överkroppen och som stod och råhånglade… jag bad om ursäkt och pinnade vidare efter de andra. Vi dansade, jag pratade med nån produktionstjej som höll till i Barcelona, och jag ville absolut på ett dansställe som vi lyckades hitta till vid klockan 02.00 ungefär. Fast vi fick inte komma in… de öppnade inte förrän 03.00 på natten! Så istället bar det av till nån annan bar och slutligen hem till hotellet.
Dagen efter… jo tjena. Flygresan hem var väl sådär för min del. ;)
Det är skönt att vara hemma igen, trots ösregn ute (ganska mysigt förresten) men det har varit och känts fantastiskt bra och allt har gett mig många nya idéer redan idag (trots att jag bara ska ta det lugnt och vila upp mig lite) och riktigt mycket lust att få börja jobba direkt istället för på måndag med alla bilder (jag kanske tjuvstartar redan imorrn). Och det är en så oerhört skön känsla.
Vi fick se att de matar sina vilda katter lite här och var. Och gott om vilda katter är det men de verkar betraktas som nåt bra, kanske håller de efter råttor. Hundar finns det också men inga vilda.
Utsikten från min balkong. Bakom husen längst fram skymtar havet och hade man dörren öppen hördes vågorna hela tiden.
Fotoassistenten lånade min kamera och tog ett par bilder på mig från utsiktsplatsen på väg till Garraf.
Sitter i bilen här och fotar genom fönstret. Väldigt kurvig väg.
Sminkösen hade make:at min kollega (hon var skitsnygg), så jag frågade om hon hade lust att ge även mig en handpåläggning innan vi gick ut. Har aldrig blivit sminkad tidigare så jag kände att det tål förevigas.






























































